Offert, ÄTA och projekt

Ett jobb blir sällan exakt som offerten. Kunden vill ha ett eluttag till, en vägg visar sig vara rutten, och det som skulle ta en vecka tar två. I byggbranschen kallas det ÄTA, ändrings- och tilläggsarbeten. Det är inget juridiskt begrepp, men det är där pengar oftast försvinner: arbete som blir gjort men aldrig fakturerat. Med projekt i bokföringen ser du också vilka jobb som faktiskt gav något.

Det här säger reglerna

Arbete åt privatpersoner. Konsumenttjänstlagen gäller när du arbetar på en privatpersons hus, bostad eller saker (1 §).

• Behövs tilläggsarbete under jobbet ska du kontakta kunden och be om besked innan du gör det. Når du inte kunden i rimlig tid får du göra tilläggsarbetet bara i vissa fall, till exempel om priset är lågt jämfört med jobbet. Arbete som inte kan vänta utan risk för allvarlig skada för kunden ska du göra (8 §).
• Har du lämnat ett ungefärligt pris får slutpriset inte överstiga det med mer än 15 procent, om ni inte har avtalat något annat. Tilläggsarbete som du har gjort enligt reglerna ger rätt till ett pristillägg utöver det (36 och 38 §§).

Mellan företag gäller i stället det ni har avtalat. Många byggavtal mellan företag följer branschens standardavtal, och då är det de som styr hur ÄTA beställs och prissätts.

Moms på byggjobb. För bygg- och anläggningstjänster har mervärdesskattelagen egna tidsregler, och de gäller varje delfaktura:

• Fakturan ska utfärdas senast när den andra kalendermånaden efter den månad du utförde arbetet tar slut (17 kap. 16 §).
• Momsen redovisar du i den period då fakturan utfärdas, men senast i den period som omfattar den andra kalendermånaden efter arbetet. Får du ett förskott eller en a contobetalning utan faktura redovisar du momsen i den period då du får pengarna (7 kap. 24 §).

Att vänta med slutfakturan skjuter alltså inte upp momsen hur länge som helst. Använder du bokslutsmetoden gäller i stället den metodens regler för när momsen redovisas.

Pågående arbeten vid bokslutet. Ett aktiebolag som följer K2 (Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10, kap. 6) skiljer på två sorters uppdrag:

• Löpande räkning är ett uppdrag där du får betalt per timme för den tid du faktiskt lägger ner, plus faktiska kostnader. Intäkten tas upp i takt med att arbetet utförs och materialet levereras (punkt 6.13). Det som är gjort men inte fakturerat vid årets slut är en tillgång, upparbetad men ej fakturerad intäkt. Det som är fakturerat i förskott är en skuld.
• Fast pris är i princip alla andra uppdrag, även till exempel betalt per kvadratmeter (punkt 6.12). Tilläggsbeställningar under ett fastprisuppdrag räknas normalt in i samma uppdrag. Enligt huvudregeln tas intäkten upp i takt med att jobbet blir färdigt, om utfallet går att beräkna på ett tillförlitligt sätt (successiv vinstavräkning, punkt 6.16). Enligt alternativregeln tas den upp först när arbetet i allt väsentligt är klart (punkt 6.22). Företaget ska använda samma metod för alla sina fastprisuppdrag (punkt 6.15).

Ser ett uppdrag ut att gå med förlust ska förlusten tas upp som kostnad direkt, även om arbetet inte har börjat (punkt 6.19).

Så här gör du

1. Skriv en offert som skiljer på arbete och material, och skriv hur tilläggsarbeten beställs och prissätts. I NONOX gör du offerten till en order och sedan till en faktura, se Offerter och order.
2. Lägg upp jobbet som ett projekt och bokför intäkter och kostnader på det. Se Kostnadsställen och projekt.
3. Få tilläggsarbeten godkända skriftligt, till exempel med ett sms eller mejl från kunden, innan du utför dem. Lägg till dem på ordern direkt.
4. Delfakturera enligt avtalet. Gäller ROT, begär utbetalning för den del kunden har betalat, se ROT och RUT.
5. Vid bokslutet: gå igenom alla jobb som pågår och bestäm hur de ska redovisas. Se Periodiseringar och prata med din redovisningskonsult.

Vanliga misstag

• Att göra tilläggsarbete utan att fråga kunden. Konsumenttjänstlagen kräver i regel att du frågar först, och annars kan det bli tvist om betalningen.
• Att låta förskott räknas som intäkt. Fakturerat men inte utfört arbete är en skuld till kunden.
• Att byta metod för fastprisuppdrag mellan åren. Ett byte från huvudregeln till alternativregeln kräver särskilda skäl.

Källor

• Riksdagen – Konsumenttjänstlag (1985:716)
• Bokföringsnämnden – Vägledning Årsredovisning i mindre företag (K2), kap. 6
• Riksdagen – Mervärdesskattelag (2023:200), 7 kap. 24 § och 17 kap. 16 §
• Skatteverket – Avdragsrätt, fakturering och redovisning (byggtjänster)

Senast kontrollerad 5 november 2026