Hoppa till innehållet

Öppen beta – skarp lansering av version 1.0 den 1 januari 2027. Ställ dig i kö

Ansvar och regler

Ansvar per bolagsform

Vem som betalar om företaget inte kan – ditt personliga ansvar i enskild firma och handelsbolag, och när det begränsade ansvaret i ett aktiebolag inte längre skyddar dig.

  • 7 min läsning

Företagsguiden är i beta. Texterna är kontrollerade mot källorna men ännu inte granskade av en redovisningskonsult.

Det största som skiljer bolagsformerna åt är vem som betalar om företaget får skulder som det inte kan betala. I vissa former är det du personligen, i andra är det bara företaget – så länge du sköter det som lagen kräver.

Det här säger reglerna

Enskild firma

En enskild firma är inte en egen juridisk person. Det är du som driver verksamheten, och du svarar med allt du äger för företagets skulder. Det finns ingen gräns mellan företagets och dina privata pengar när det gäller skulderna, även om du har ett separat konto.

Handelsbolag och kommanditbolag

I ett handelsbolag svarar varje delägare personligt och solidariskt för bolagets skulder. Solidariskt betyder att en borgenär kan kräva hela skulden av vilken delägare som helst, som sedan får kräva tillbaka sin del av de andra. I ett kommanditbolag finns minst en sådan delägare, komplementären, och en eller flera kommanditdelägare som inte svarar för mer än det de har satt in eller lovat att sätta in (lagen om handelsbolag och enkla bolag 1 kap. 2 § och 2 kap. 20 §).

Aktiebolag

Ett aktiebolag är en egen juridisk person. Som huvudregel är det bara bolaget som svarar för sina skulder, och du som aktieägare riskerar det du har satt in. Men det skyddet gäller inte alltid.

Kontrollbalansräkning. Enligt aktiebolagslagen 25 kap. 13 § ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning och låta bolagets revisor granska den, när det finns skäl att anta att det egna kapitalet är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Visar den att det är så ska styrelsen snarast möjligt kalla till en första kontrollstämma, som prövar om bolaget ska gå i likvidation (15 §). Går bolaget inte i likvidation ska en andra kontrollstämma hållas inom åtta månader från den första. Där prövas frågan igen. Visar en granskad kontrollbalansräkning då inte att kapitalet är återställt, och beslutar stämman inte själv om likvidation, ska styrelsen inom två veckor ansöka hos tingsrätten, som beslutar att bolaget ska gå i likvidation (16–17 §§). Har bolaget ingen revisor och behöver inte ha någon, gäller inte lagens regler om revisorns granskning (aktiebolagslagen 1 kap. 12 b §). Styrelsen upprättar då kontrollbalansräkningen och skriver under den, men ingen revisor granskar den. Har bolaget ändå valt en revisor ska hen granska den. Bolagsverket beskriver hur det går till steg för steg.

Personligt ansvar för styrelsen. Upprättar styrelsen inte kontrollbalansräkningen i tid, eller följer den inte de steg som lagen kräver, kan styrelseledamöterna bli personligt och solidariskt ansvariga för de skulder som bolaget får medan underlåtenheten pågår (aktiebolagslagen 25 kap. 18 §). Ansvaret kan också gälla den som handlar för bolaget och vet om att styrelsen har underlåtit detta. Den som visar att hen inte har varit försumlig går fri. Ansvaret upphör för nya skulder när till exempel en granskad kontrollbalansräkning som visar att kapitalet är återställt har lagts fram på en stämma, eller när bolaget har beslutat om likvidation (25 kap. 20 §). Därför är det viktigt att följa ekonomin löpande – inte bara vid bokslutet.

Företrädaransvar för skatter. Enligt skatteförfarandelagen 59 kap. 13 § kan den som företräder en juridisk person, till exempel styrelseledamot eller VD i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, bli personligt betalningsskyldig för skatter och avgifter som inte har betalats, till exempel innehållen skatt på lön, arbetsgivaravgifter och moms. Det kräver att företrädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har låtit bli att betala. Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan av Skatteverket (59 kap. 16 §). Enligt domstolarnas praxis, som regeringen beskriver i prop. 2025/26:52, anses den som innan skatten förföll har vidtagit åtgärder för att avveckla skulderna, till exempel ansökt om konkurs eller företagsrekonstruktion, normalt inte ha varit grovt oaktsam.

Sedan den 30 juni 2026 gäller två nyheter (SFS 2026:561):

  • Rådrum. Du som företrädare kan ansöka hos Skatteverket om ett rådrum på två månader, räknat från den dag då den första skatten eller avgiften som ansökan gäller skulle ha betalats. Skatteverket ska bevilja det om inte särskilda skäl talar emot, till exempel att du har fått rådrum tidigare, att skatter inte har redovisats i mer än obetydlig utsträckning eller att det sedan tidigare finns obetalda skatter på sammanlagt minst ett halvt prisbasbelopp (59 kap. 15 a §). Under rådrummet prövas ditt personliga ansvar först när rådrummet tar slut (15 b §), så du får tid att försöka lösa betalningsproblemen.
  • Befrielse. Är det oskäligt att du ska betala ska du helt eller delvis befrias. Hänsyn tas särskilt till om du saknade ägarintresse och bestämmande inflytande, om du gjorde något för att begränsa skadan, om din betalningsförmåga är varaktigt nedsatt och om ansvaret står i rimlig proportion till försummelsen (59 kap. 15 §).

Fråga en jurist eller din revisor innan förfallodagen om du hamnar där.

I ett handelsbolag behövs ingen särskild regel: delägarna svarar redan själva för bolagets skatteskulder, och Skatteverket beslutar om det (59 kap. 11 §).

Lån till dig själv. Ett aktiebolag får som huvudregel inte låna ut pengar till aktieägare, styrelseledamöter eller VD, eller till deras närstående (aktiebolagslagen 21 kap. 1 §). Det finns undantag, men tar du ut pengar ur bolaget som inte är lön, utdelning eller ersättning för utlägg, prata med din redovisningskonsult först.

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening är en egen juridisk person. Enligt lagen om ekonomiska föreningar 1 kap. 9 § får bara föreningens tillgångar användas för att betala dess skulder; medlemmarna svarar inte personligen. Till tillgångarna räknas insatser och medlemsavgifter som medlemmarna redan ska ha betalat. Den som har gått ur föreningen och fått tillbaka sin insats kan få betala tillbaka den, om föreningen går i konkurs efter en ansökan inom ett år (10 kap. 15 §).

Lagen har inga regler om kontrollbalansräkning som aktiebolagslagen. Styrelsen ska i stället fortlöpande bedöma föreningens ekonomi (7 kap. 4 §), och genast låta föreningsstämman pröva om föreningen ska gå i likvidation när det finns skäl att anta att skulderna inte kommer att täckas av tillgångarna (17 kap. 3 §). Se Styrelse och VD.

Så här gör du

  1. Välj bolagsform med ansvaret i tankarna, se Välj bolagsform.
  2. Har du aktiebolag: titta på det egna kapitalet i balansrapporten minst varje kvartal. Se Balansrapport.
  3. Ser det ut som om hälften av aktiekapitalet är förbrukat: kontakta din revisor eller redovisningskonsult samma vecka och upprätta en kontrollbalansräkning.
  4. Betala skatter och avgifter på skattekontot i tid. Räcker inte pengarna: kontakta Skatteverket innan förfallodagen, och ansök om rådrum enligt skatteförfarandelagen 59 kap. 15 a § om du är företrädare för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.

Vanliga misstag

  • Att tro att aktiebolaget alltid skyddar. Det gör det bara så länge styrelsen följer reglerna om kontrollbalansräkning och betalar skatterna.
  • Att räkna med att förluster syns vid bokslutet. En förlust kan förbruka hälften av aktiekapitalet mitt i året. Kravet gäller när det finns skäl att anta det, inte först när årsredovisningen är klar.
  • Att använda bolagets pengar privat. Det kan bli ett förbjudet lån, med skatt och ansvar som följd.

Vad du gör om det redan har gått snett står i När något går fel.

Källor

Senast kontrollerad 4 november 2026